Sverige behöver en näringslivsinriktad forskningspolitik

Regeringens arbete med att förbereda nästa års forskningsproposition har påbörjats. Forskningspropositionen sätter ramarna för forsknings- och innovationspolitiken under de kommande fyra åren. I propositionen adresseras både samhällsutmaningar av generell natur och de behov som finns av att stärka Sverige som kunskapsnation. Det svenska näringslivet, både industrin och tjänstesektorn, är hårt utsatt för internationell konkurrens inte minst från lågkostnadsländer.

Länder som allt mer satsar på forskning och innovation för att ta marknadsandelar inom kunskapsintensiva och högteknologiska områden. Forsknings- och innovationspolitiken är ett viktigt instrument för att stärka näringslivets långsiktiga konkurrenskraft så att företag, jobb och tillväxtmöjligheter stannar i Sverige.

Tjänstesektorn står för en allt större del av BNP, export och sysselsättning och de kunskapsintensiva tjänsteföretagen har bidragit mycket starkt till en god utveckling på dessa områden de senaste decennierna. Det handlar om teknikkonsulter, IT- och telekomföretag och andra kunskapsintensiva företag som levererar tjänster till såväl till det privata näringslivet som till offentlig sektor.

– Det är innovativa företag som är i stort behov av forskning, utbildning och ett genomtänkt innovationspolitiskt ramverk, enligt Andreas Åström, chef Näringspolitik och kommunikation, Almega.

Tyvärr finns en rad hinder för kunskapsintensiva tjänsteföretags möjligheter att ta del av forsknings- och innovationssatsningar. Ett konkret hinder är att regelverket för så kallade innovationspartnerskap utesluter alla företag som inte har en separat FoU-avdelning, vilket få tjänsteföretag har. Ett annat hinder är att det finns en begränsningsregel kopplad till FoU-avdraget som hindrar konsultföretag att ta del av avdraget när de har forskare som är ute på kunduppdrag.

– FoU-avdraget kan bidra till att göra tjänsteföretagen mer engagerade i forskning och utveckling, men då behöver villkoren anpassas säger Magnus Höij förbundsdirektör Innovationsföretagen.

Sverige utmärker sig negativt i internationell jämförelse genom att ha en relativt låg andel studenter som läser IT-utbildningar. Trots att Sverige står inför en stor digital transformation av samhälle och näringsliv. Den högre utbildningen behöver få en tydligare uppgift att samverka med näringslivet och att ta fram utbildningar som möter behoven på både dagens och morgondagens arbetsmarknad. Bättre villkor för internationell talangattraktion är också nödvändigt. Idag stannar färre än en av tio inresande studenter från länder utanför EU och jobbar i Sverige efter examen. Stipendieprogrammen behöver utvecklas och lärosätena behöver jobba mer tillsammans med näringslivet för att få studenterna att stanna.

– Sverige behöver ta fram fler attraktiva och aktuella utbildningar inom IT, till exempel med inriktning mot AI, säkerhet och digital transformation, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen.