Grupparbete eller individuella prestationer?

Gruppen förmåga blir allt viktigare, när vi ska lösa gemensamma problem. Ensam är inte stark.

Jag gillar egentligen inte sport. Jag tycker synd om den som förlorar. Och jag ser inte tjusningen i det nollsummespel som de flesta sporter går ut på att hantera.
Men om det är något jag tror på är det lagets gemensamma förmåga, betydligt mer än den starka enskilda individuella prestationen. Om jag tvingas välja blir bandy roligare än längdhopp.

När vi framöver ska lösa gemensamma utmaningar i vårt samhälle krävs samverkan, samspel och att vi alla hjälps åt. Ett lag som förmår att spela riktigt bra tillsammans kan nå extremt långt, även om enskilda individer inte är bäst i världen. Se på Islands insatser i fotbolls-em 2016.

Det är inte minst sant i vår bransch, där komplexa projekt, oavsett om det rör sig om ett nytt sjukhus, en komplex lösning åt en industrikund eller ett infrastrukturprojekt, kräver många perspektiv, mångas kunnande. Det krävs riktigt små projekt för att det ska koka ner till enskilda insatser av enskilda individer. Det är självklart att vi måste fortsätta att utveckla, vårda och stärka våra medarbetare i sin profession och i sin professionella roll. Varje lag behöver duktiga lagspelare.

Men vad jag tror vi underskattat och som kommer att kräva än mer av oss framöver är ledarskap, management och team-byggande. Idag ser vi hur just dessa område stärks på många håll, hos väldigt många av våra företag. Det är uppenbart att dagens stora, internationella organisationer som i många fall driver branschen framåt drar nytta av sin storlek och sina många kompetenser.

Detta kommer att leda till att affärsmodeller ändras, att vi paketerar och säljer vårt erbjudande på nya sätt.
Detta är i synnerhet viktigt när trender som gig-ekonomin stärks. Mellanhänder, som bara förmedlar enskilda cv:n har ett erbjudande som fokuserar på den enskilda konsulten. För dem som säljer en helhet, ett större åtagande, en laginsats är det kanske något annat som behövs.

Som sagt: jag är tveksam till sport, inklusive lagsporter. Men jag gillar desto mer orkestrar.

Den som någon gång ställt sig med sitt instrument i en orkester med ett antal olika instrument vet hur det känns. Hur ett plus ett blir tre. Hur basisten aldrig i livet hade klarat sig själv, men hur orkestern hade blivit så oändligt mycket fattigare utan samme basist.

Jag tror vi oftare behöver se på oss själva som en orkester, där enskilda solister behövs, men där de alltid, alltid behöver stöd av en större grupp.
Ett lag.

*
I kväll besöker jag och hustrun IVAs högtidssammankomst, iklädd högtidsdräkt. Några individuella prestationer ska säkert premieras. Jag ska försöka att inte skapa dålig stämning.
Trevlig helg.