DEBATT: Låt offentlig upphandling bli motorn i klimatomställningen

En del åtgärder och lösningar kommer inte längre vara möjliga när vi passerat en uppvärmning på 1,5 grad, därför är det bråttom att ändra logiken i samhällsbyggandet. En lagrådsremiss om offentlig upphandling som nu ligger på Regeringskansliets bord innebär en möjlighet för regeringen att ha en ambitiös klimatpolitik och samtidigt värna svensk konkurrenskraft. Det skriver Innovationsföretagens hållbarhetsråd i ett debattinlägg i Aktuell hållbarhet.

Den nytillträdda regeringen har lovat att Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös, faktabaserad och att svensk konkurrenskraft ska värnas. För att leva upp till det behöver nuvarande regelverk i samhällsbyggandet ändras så att incitament skapas för klimatsmarta lösningar och ett hållbart resursanvändande. Offentlig upphandling behöver bli ett strategiskt verktyg för att öka takten i klimatomställningen.

Inom samhällsbyggandet finns flera pågående initiativ som syftar till att snabba på klimatomställningen i linje med Sveriges nationella klimatmål. Ett exempel bland flera är Innovation för klimatet, där Innovationsföretagen samlar branschen i ett gemensamt initiativ för att realisera färdplanerna för ett fossilfritt Sverige. Men mer behöver göras och det fort. Såväl konsekvenserna av som kostnaderna för anpassning till klimatförändringarna kommer att bli högre ju längre vi väntar. En del åtgärder och lösningar kommer inte längre vara möjliga när vi passerat en uppvärmning på 1,5 grad. Det finns ingen tid att förlora.

Större utsläppsminskningar krävs för att Sverige ska nå klimatmålen. Ett stort ansvar vilar på bygg- och anläggningsbranschens axlar då sektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp. När världen ska ställa om och minska utsläppen vill vår bransch att Sverige ska vara föregångaren som andra länder hämtar inspiration från. Vi vill kombinera höga klimatambitioner med ett tillförlitligt samhällsbyggande och göra det bäst i klassen. Denna strategi är bra både för affärer och det globala klimatarbetet.

För att nå dit behöver vi använda offentlig upphandling som en motor i klimatomställningen. Offentlig upphandling står för omkring 800 miljarder kronor årligen eller ca 20 procent av BNP. En betydande andel av dessa pengar utgörs av bygg- och anläggningsprojekt där potentialen för utsläppsminskning är stor.

Trots rådande klimatläge bygger arbetet med utsläppsminskande åtgärder idag på frivillighet. Det innebär att frågan om minskade utsläpp riskerar att drunkna bland andra tvingande krav. Inte minst när offentliga upphandlingar som regel utvärderas på lägsta pris, och inte utifrån det samhällsbehov som upphandlingen är tänkt att lösa, är risken stor att frågan om minskad klimatpåverkan hamnar i skym undan.

Lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling som nu ligger på Regeringskansliets bord kan bli ett steg i rätt riktning. Där föreslås bland annat att klimat ”ska” beaktas, i stället för ”bör”, i offentlig upphandling. Vi välkomnar och understryker behovet av en proposition på temat men uppmanar regeringen att tydliggöra kraven för att i mycket större utsträckning harmonisera med följande principer:

  • Ställ funktionsbaserade krav i offentlig upphandling där innovativa lösningar med låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv premieras
  • Inför krav på att minska klimatpåverkan i tidiga skeden av plan- och byggprocessen
  • Gör det kostsamt att göra fel och lönsamt att göra rätt avseende klimatpåverkande utsläpp
  • Inför krav på återbruk och återanvändning när det är fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv

Sverige både kan och bör ligga i framkant i arbetet med att accelerera utvecklingen mot det fossilfria samhället. Regeringen har nu möjlighet att visa att samhällsbyggandet är en viktig del av en ambitiös klimatpolitik. Med en ökad tydlighet kring Sveriges mål och ambitioner har vi goda förutsättningar att accelerera klimatomställningen. Låt den offentliga upphandlingen bli en motor som driver på klimatomställningen och samtidigt värnar svensk konkurrenskraft.

Innovationsföretagens hållbarhetsråd

Anders Persson, tf förbundsdirektör Innovationsföretagen
Sara Lindmark, vd TogetherTech
Elise Grosse, hållbarhetschef Sweco Architects
Anna Essehag, hållbarhetschef, Ramboll
Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef, Tengbom
Theo Voulgaridis, hållbarhetsstrateg, Norconsult
Marcus Rydbo, divisionschef Arkitektur, Byggnader & Miljö, Norconsult
Anna Mistry Bergbom, arkitekt, SAR/MSA Krook & Tjäder
Peter Lundman, teknisk direktör samhällsbyggnad, Afry
Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter
Louise Holmstedt, avdelningschef hållbarhet/miljö, Bengt Dahlgren
Jennie Gelting, hållbarhetschef, Rejlers
Camilla Mattson, hållbarhetschef, WSP

Läs debattartikeln i Aktuell hållbarhet här.

Foto Elise Grosse: Anna Thorbjörnsson