Hoppa till innehåll

Konsekvenserna av pandemin blir allt större. Det blir allt mer oklart vad som ligger på andra sidan.

Ju längre nedstängningen och restriktionerna håller i sig desto större blir konsekvenserna. Stödet för dessa inskränkningar är överlag stora, även om det rapporteras från flera länder om frustration och i vissa fall oroligheter. Många slår vakt om sitt eget: sin hälsa, sin familj, sitt företag. Fullt rimligt och förståeligt.

De som i vanliga fall har en viktig uppgift att skapa goda förutsättningar för hela samhällets utveckling – systemet av människor, organisationer, företag – är ju politiken. Politikerna är inte ensamma om att forma det så kallade samhällskontraktet, men de har en viktig och kanske central roll i det arbetet.

Politiken i hela världen lägger mycket fokus på smittspridning och sjukvårdens förmåga att hantera vårdbehovet. Detta är nödvändigt och har stort stöd hos allmänheten, så vitt jag kan bedöma. Och stödinsatserna för näringslivet har heller inte saknats: det finns flera bra åtgärder, fler behövs. Vi hoppas och tror fortsatt på mer stöd från politiken. Nya kom så sent som idag.

Men nedstängningen av samhället håller på att rita om kartan för hur vi umgås, lever och arbetar. Och vi är många som grubblar på vilka nya beteenden vi tar med oss när livet övergår till något nytt ”normalt” – vad nu det är.

Om vi tar med oss de digitala arbetssätten, med Teams-möten, videokonferenser och hemarbete, ger det många vinster. Men konsekvenserna för flygbolag, fastighetsbolag och stadsutvecklare blir stora. Vilken funktion har staden när vi öppnar upp igen? Vilket behov har vi av resande? Av våra traditionella kontor?

Om vi tror på ökad nationell eller regional försörjning av både mat och andra förnödenheter får det också stora konsekvenser. Det är många som är beroende av de globala värdekedjorna. Systemet för leveranser, logistikkedjor och produktionssystem har under decennier byggts upp för att jobba globalt. Om vi behöver vara beredda på nya pandemier: vilken kapacitet ska vi ha i sjukvård och försäkringssystem? Konsekvenserna kan vara mycket stora.

Jag är ganska säker på att vi kan bygga mycket nytt och att mycket kan bli bättre när samhället startar igen. Det finns ett fönster för nytänkande. Nu är möjligheterna att lösa svåra problem fantastiska. Men när så stora cirklar rubbas, när det är så mycket av våra grundläggande samhällsfunktioner som slutat fungera: då måste vi också slå vakt om det som tidigare kanske sågs som självklart, och som vi vill ha kvar.

Politiken, som i vanliga fall bevakar helheten och gör de goda avvägningarna, har en enorm uppgift framför sig. Vi är många som behöver bidra i det arbetet. Vi är många som behöver bry oss om helheten, samtidigt som vi tar hand om vårt eget. Att balansera om samhällskontraktet görs inte i en handvändning. Och inte i slutna rum.

*
I helgen passar vi på att ta hand om vår lilla båt, som väl bör komma i sjön så snart som möjligt. Våren och sommaren blir kanske inte som vanligt, men med en egen båt kan vi säkert göra både trevliga och corona-anpassade utflykter både i Mälaren och i Saltsjön.

Trevlig valborgshelg!

Magnus Höij, förbundsdirektör