Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Långa betalningstider och sena betalningar är sedan många år ett stort och växande problem för näringslivet. Inte minst för tjänsteföretag.

För att motverka detta antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 16 februari 2011 direktivet (2011/7/EU) om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner vilket syftar till att bekämpa sena betalningar vid handelstransaktioner och främja särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

Sveriges regering har sedan arbetat fram ett förslag på en lagändring som trädde i kraft den 16 mars 2013 (SFS 2013:55–58). Riksdagen beslutade att anta den föreslagna lagen och begärde samtidigt att regeringen skulle komma tillbaka med ett förslag som skärper regelverket ytterligare.

Den nya skärpta skrivningen av lagen ska om den godkänns av riksdagen träda i kraft den 1/1 2014.

Sammanfattning

Det förslag som är skickat på remiss bidrar till att uppfylla syftet i EU-direktivet ”Bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner” (2011/7/EU). Lagförslaget motverkar de stora negativa effekterna som långa betalningstider och sena betalningar har.

• STD-företagen ställer sig positiv till tvingande lagstiftning om max 30 dagars betalningstid även mellan näringsidkare och stödjer därmed förslaget till lagändring.
• STD-företagen föreslår även samma skärpning under paragrafen 2 b § räntelagen (1975:635) där motsvarande textrad bör strykas. ”om borgenären inte uttryckligen har godkänt en längre undersökningsperiod”. Detta för att förtydliga att inte heller denna paragraf kan användas som metod till att ensidigt förlänga betalningstiderna.
• Övergångsbestämmelser som förhindrar ett kringgående av lagstiftningen behöver införas. Detta för att förhindra att långa betalningstider tillämpas efter lagstiftningens ikraftträdande p g a att avtal har ingåtts dessförinnan.

Skäl till synpunkter
Vi ser skärpningen i lagstiftningen som mycket positiv då den effektiviserar transaktionsflödet i näringslivet vilket i sin tur bidrar till att skapa balans och konkurrensneutralitet mellan stora och mindre företag. Den skärpning som föreslås skapar även ett likabehandlande mellan offentliga och privata beställare. För företagens del innebär lagförslaget också en förenkling och effektivisering av företagens faktureringsrutiner.

Att kunna förfoga över sina tillgångar och sina likvida medel är extremt viktigt för tjänsteföretag. En stor del av omsättningen (mellan 70-80%) i tjänsteföretag består av lönekostnader som kontinuerligt/månadsvis ska betalas ut. En lagstiftning som skapar balans när det gäller in- och utflöde av företagens medel är också viktig för tjänsteföretagens möjligheter till kompetens- och verksamhetsutveckling och därmed för deras tillväxt. Långa betalningstider anses t o m vara det största hotet mot tjänsteföretagens tillväxt. De inte bara binder företagens kapital. Det leder också till en ökad mängd osäkra fordringar och kundförluster vilket i sin tur leder till dyrare leveranser och kan, i förlängningen, medföra förlorade arbetstillfällen och leda till ett ökat antal konkurser.

Läs hela remissvaret här