Ny lag ska korta betaltiderna

Riksdagen har äntligen röstat JA till en ny lag som ska korta ner betaltiderna i näringslivet.

Långa betaltider har länge varit ett stort problem inom näringslivet. Företag med en dominerande ställning på marknaden har kunnat utnyttja sin ställning genom att förlänga betaltiderna mot leverantörsföretag. Från våra medlemsföretag har vi fått rapporter om beställare i dominerande ställning som kräver betaltider på 90, 120 eller 180 dagar. De långa betaltiderna innebär att företag tvingas agera bank åt sina kunder och är en bidragande orsak till minskad tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft. Det är tydligt att utvecklingen vad gäller betaltider mellan företag gått åt fel håll de senaste åren. Nu måste vi gemensamt försöka vända utvecklingen.

Genom den nya lagen skapas transparens kring tillämpningen av betaltider. Det ger möjlighet till granskning och debatt kring nyttjande av dominerande ställning, men även att lista vilka aktörer som främst bidrar till den negativa utvecklingen av betaltider. Samtidigt synliggör lagen attraktiva beställare och samarbetspartners för produkt och tjänsteleverantörer. När leverantörer kan söka på hur beställare hanterar betaltider så ökar möjligheten välja bort dem som kommer bidra till försämrad likviditet, ökade kostnader och ökad risk. I sin tur vill inga beställare befinna sig på ”svarta listan” eller rapporteras om som landets sämsta betalare i media, varför detta bör bidra till att vi kommer tillbaka till en rimlig betalkultur där max 30 dagar är norm.

Lagen som ska börja gälla den 1 mars 2022 är ett komplement till den frivilliga uppförandekoden om att korta betaltider. Koden har tagits fram i samverkan med en rad stora beställare inom ramen för initiativet Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet, en förening Innovationsföretagen startade tillsammans med Almega, Fordonskomponentgruppen FKG, Svensk Industriförening Sinf och Företagarna.

Den nya lagen innebär en skyldighet att rapportera betaltider. Enligt lagen ska företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda årligen till Bolagsverket rapportera uppgifter om betaltider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. De uppgifter som ska rapporteras är genomsnittliga avtalade betaltider, den genomsnittliga faktiska betaltiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betaltid och redovisas var för sig för företag med 0–9 anställda, 10–49 anställda och 50–249 anställda.

Uppgifterna kommer att publiceras och göras sökbara i ett register.

Effekten av lagen och om andra åtgärder behöver vidtas ska givetvis följas upp och utvärderas i enlighet med riksdagens beslut. Rapporteringen förväntas inte kräva omfattande resurser av rapporterande företag utan detta ska kunna ske genom export ur befintliga ekonomisystem.

Låt oss nu hoppas att denna åtgärd är tillräcklig för att näringslivet ska kraftsamla och skapa förändring på riktigt. En förändring där effektivitet i affärstransaktioner premieras och där max 30 dagar är norm. En förändring som stärker svensk konkurrenskraft och bidrar till att göra Sverige till en ännu mer attraktiv marknad för investeringar.

Läs mer om Näringsutskottets betänkande och riksdagens beslut här.

 

Anders Persson, Näringspolitisk chef Innovationsföretagen.