Hoppa till innehåll

I en debattartikel i Upsala Nya Tidning berättar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, att regeringen vill fortsätta att utöka de satsningar som görs för att stärka högre utbildning och forskning. Det är ett besked från ministern för högre utbildning och forskning som vi tar emot med glädje.

Det krävs mycket riktigt en förändring och långsiktighet för att komma till rätta med många av de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför. Det handlar inte bara om resurser, attraktionskraft och jämställdhet. Det handlar även om nya områden inom forskningen där Sverige är och kan bli världsledande.

I första hand handlar det om att skapa möjligheter för forskare att forska oavsett var de finns. Att skapa drivkrafter för alla typer av företag och organisationer att vara delaktiga och bidra i forskningssystemet. Trots att stora delar av de disputerade forskarna idag finns inom olika kunskapsintensiva tjänsteföretag, kan de inte forska på lika villkor. Det är ofta samma personer som bara bytt arbetsgivare och direkt förändras villkoren för fortsatt forskning. Detta måste vi ändra på.  Sverige går miste om en stor kunskapsresurs och företagen tappar konkurrenskraft. Det har vi inte råd med.

Interaktionen och samverkan mellan forskningen och näringslivet måste öka. Kunskap som utvecklas måste få en bättre spridning. Här kan de kunskapsintensiva tjänsteföretagen spela en stor roll, men strukturer behöver skapas.

Ett forskningsområde som är kraftigt eftersatt är tjänsteforskningen. Tjänster är det område där det svenska näringslivet har utvecklats som mest och där Sverige hittar stora delar av sin konkurrenskraft idag. En stor andel av de jobb som vuxit fram de senaste åren har kommit fram i tjänstesektorn.  Mer om tjänster och tjänsternas betydelse för exporten finns att läsa i rapporten Företagstjänster – allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft.

Forskningen om tjänsteföretagens betydelse och utveckling hänger inte riktigt med verkligheten.

Vår förhoppning är att detta paradigmskifte, tjänsteföretagens ökade betydelse, kommer att avspegla sig i den/de kommande proposition/erna inom forsknings- och innovationspolitiken. Fokus för framtidens forskning borde vara på värdeskapande och att företag, organisationer och universitet/högskolor kan forska på lika villkor.

Vi ser fram emot en utökad dialog och delaktighet i det arbete som ska leda fram till Sveriges forskningspolitik 2.0.