Den svenska modellen för reglering av arbetsmarknaden består av två delar: ett grundläggande regelverk av lagar som gäller för alla och därtill kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren i varje bransch. Ett kollektivavtal gäller under en viss period, normalt mellan ett till tre år. Målsättningen är att ett nytt avtal tecknas innan det tidigare löper ut.
Innovationsföretagen (tidigare Svenska Teknik&Designföretagen) har tre avtal – ett med Sveriges Ingenjörer, ett med Unionen och ett med Sveriges Arkitekter. Samtliga löper ut den 31 mars 2020.
I avtalsförhandlingen deltar personer från de parter som är del i respektive avtal, antingen alla tillsammans eller med varje part för sig. I förhandlingen, som leds av en förhandlingschef eller en avtalsansvarig, brukar minst två personer från respektive part delta.
-
Avtalsyrkanden
Förhandlingarna startar med att parterna träffas cirka tre månader innan avtalet löper ut och redogör för sina respektive avtalsyrkanden, det vill säga vilka förändringar som respektive part vill ha in i de nya avtalen. Yrkanden kan gälla allt från löneökningsnivå, ändringar i arbetstider, ersättning för övertid till hur samarbetet mellan facklig klubb och företaget ska gå till.
-
Avtalsdelegation
Respektive part har till sin hjälp en avtalsdelegation, som för arbetsgivarpartens del utgörs av utvalda personer från organisationens medlemsföretag. Delegationen arbetar på styrelsens uppdrag och beslutar om ställningstaganden och prioriteringar, och bistår förhandlarna med detaljkunskaper om förhållandena på företagen.
-
Förhandlingsordning
Ofta finns det mellan parterna en så kallad förhandlingsordning, som är ett avtal som beskriver hur avtalsförhandlingen ska gå till. I förhandlingsordningen kan det vara föreskrivet att parterna om de inte kommer överens kan ta hjälp av en opartisk person för att söka undvika konflikt.
Förhandlingarna intensifieras allt eftersom avtalens utlöpningstidpunkt närmar sig, och bygger på ett givande och tagande. Målsättningen är att förhandlingarna ska avslutas och parterna vara överens i god tid före att avtalet löper ut, men inte sällan går förhandlingarna på övertid. När det sker brukar avtalen förlängas med cirka en vecka i taget, så länge förhandlingar pågår i konstruktiv anda.
Sedan 90-talet finns en överenskommelse mellan samtliga förbund inom Svenskt Näringsliv att den konkurrensutsatta sektorn ska sätta en norm för kostnadsökningarna på arbetsmarknaden. Normen sätts av det först tecknade avtalet, traditionellt det som tecknats för industriförbunden. Övriga förbund inom Svenskt Näringsliv har förbundit sig att hålla sig inom ramen för denna kostnadsnivå.
-
Arbetsfred eller konflikt
Om parterna inte kommer överens gäller inte längre arbetsfred inom avtalsområdet från och med det datum avtalet löper ut. Endera part kan då varsla om konflikt, som kan bryta ut tidigast en vecka efter det att motparten varslats. Vid konfliktvarsel meddelar facket vilka medlemsgrupper som kommer att tas ut i strejk och på vilka företag dessa arbetar. Arbetsgivaren har möjlighet att svara med att sätta delar av verksamheten i blockad.
Konflikter får stora konsekvenser för arbetsgivare, som inte kan leverera vid en strejk och därmed tappar intäkter och på sikt även kunder. Idag är företagen mer konfliktkänsliga än tidigare. Speciellt gäller det företag inom tjänstesektorn, eftersom tjänsteföretag är helt beroende av sina medarbetare för att utföra den direkta leveransen till kund – det finns så att säga aldrig något innestående ”lager” att ta av vid konflikt.
-
Medling
Om inte parterna kommer överens finns också möjlighet att ta hjälp av medlare från det statliga Medlingsinstitutet. Medlarna har till uppgift att få parterna i avtalet att komma överens, och att se till att eventuella kostnadsnormer inte överskrids, och har möjlighet att skjuta upp en konflikt under viss begränsad tid. Medlarna är erfarna förhandlare som försöker hitta konstruktioner som alla de inblandade parterna kan acceptera.