Hoppa till innehåll

Kanske för första gången debatteras klimatfrågan i många delar konstruktivt i valdebatten. Och trots stora åsiktsskillnader mellan partier så handlar debatten inte längre om klimathotets vara eller inte vara, utan om olika syn på hur klimatproblemen ska lösas. Är det ett tydligt tecken på att debatten har mognat?

Kanske bidrog årets varma sommar med torka och skogsbränder till att frågan nu finns på agendan. Men framförallt så har flera partier tydligt visat att klimatfrågan finns på deras agenda. Kanske tydligast och mest kommunikativa i sin ståndpunkt är Miljöpartiet och kommunikationen NU – klimatet kan inte vänta. Kritikerna lyfter frågetecken kring miljöpartiets åtgärder, att det är ideologiskt drivet med mycket symbolpolitik – med till exempel bidrag till köp av elcykel.

Min reflektion är dock att symbolpolitik många gånger kan ha större effekt än vi anar. Ta exempelvis sommargator som finns på flera platser i hela världen, där trafiken stängs av och restauranger, mötesplatser och parker flyttar ut på gatan. Det väcker ilska hos en och annan, men blir en fantastisk upplevelse för många fler. En sorts provokation som får oss var och en att omvärdera våra ståndpunkter.

Centerpartiet som har en tradition inom frågor kring klimat och miljö har även de klimatpolitiken som en central fråga. Med slogan Framåt – Stoppa utsläppen inte utvecklingen. Lösningar som Centerpartiet föreslår fokuserar mycket på förnybara energikällor och biobränslen. Men även att skynda på omställningen i transportsektorn genom miljöpremier, satsningar på laddinfrastruktur och satsningar på teknikutveckling. Man föreslår även 3,4 miljarder i investeringar i teknik för minusutsläpp (koldioxidlagring) som en del av lösningen för att minska samhällets klimatpåverkan.

Även moderaterna debatterar klimatet och åtgärder för minskade klimatutsläpp – Klimathotet är akut. Moderaterna kritiserar den sittande regeringens miljö- och klimatpolitik där de konstaterar att klimatutsläppen ökar och att Sverige inte kommer att nå miljömålen till 2020. Moderaternas politik handlar bland annat om balans mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet, om att skapa system och incitament nationellt och internationellt för att uppnå mål utan att drabba tillväxt och näringsliv. Tilltron till teknisk utveckling är också stark.

För gemene man kanske inte Moderaternas politik känns lika konkret, och ibland motsägelsefull när resonemang om flygskatt samt skatt på bensin och diesel kommer på tapeten. Men även detta bygger på olika syn på styrmedel. Förslagen på ett ökat fokus på livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi i till exempel bostadsbyggandet känns relevant och är högst välkommet.

Att ge sig in och försöka beskriva eller analysera partiernas olika förslag till åtgärder kan te sig både vanskligt och övermäktigt, det är inte heller mitt syfte. Vid en snabb genomlysning blir det tydligt att utmaningen i klimatpolitiken är att hitta rätt styrmedel och incitament. Med rätt styrmedel påverkar och inspirerar politiken individens, företagens och samhällets aktörer att bidra i en viss riktning.

En annan viktig utmaning är proaktivitet i planering, att analysera utifrån systemperspektiv och att stimulera utveckling av tekniska lösningar. Här finns kunskap som måste tas till vara, utvecklas och nyttjas på bästa sätt.

En tredje utmaning är förändrade beteendemönster, konsumtion och brukande. Detta är ett område där ökande tjänstefiering, nya systemperspektiv samt fokusering på funktion och nytta leder till helt andra lösningar än det traditionella. Detta måste bejakas och främjas. Det är också ett område där vi som jobbar nära teknik-, tjänste- och samhällsutveckling ser störst utvecklingspotential.

Så vad innebär detta för klimatpolitiken? Jag är övertygad om att det finns fler frågor som förenar partierna än som drar isär. Och rätt hanterat så kan politiken mötas i många de frågor som är avgörande för att lösa klimatutmaningarna. Men klimatet väntar inte på bättre tider eller bättre idéer. Det är därför hög tid att släppa några av de principer som drar oss isär och faktiskt mötas kring gemensamma och konkreta åtgärder. Omställning tar tid. Möjligheterna är större än någonsin. Och kunskap finns om hur utmaningar ska lösas.

Efter valet, oavsett utgång, är det dags att vi tar ett samlat grepp och genomför åtgärder som verkligen gör skillnad.

Anders Persson, Näringspolitisk chef