Försiktighetskulturen gör svenskarna till innovativa medelmåttor – ny rapport från Innovations­företagen

Sverige och svenskarna uppfattas gärna som ett av världens mest innovativa folk. En bild som vi med stolthet reproducerar. Vi tar till oss ny teknik, är tidiga med att anamma moderna trender och lyfter upp Klarna, Spotify och Kry som praktiska exempel på den svenska, innovativa folksjälen. Men verkligenheten ser annorlunda ut visar en ny rapport som tagits fram av Innovationsföretagen tillsammans med Kairos Future.

 

Agenda för ett innovativt Sverige

Det är lätt att bländas av den uppskattande internationella blicken på det svenska innovationsundret. Men om vi på allvar vill vara ett land där innovationer skapar arbetstillfällen, tillväxt och i längden ett förbättrat samhälle kan vi inte längre luta oss tillbaka och vila på gamla meriter.

Innovationsföretagen har låtit Kairos Future djupanalysera det svenska innovationsklimatet och intervjua representanter för femtio av våra medlemsföretag inom arkitekt- och teknikkonsultsektorn. Resultaten visar att Sverige levererar, men vi levererar under vår potential.

Analysen, som presenteras i rapporten ”Agenda för ett innovativt Sverige”, visar på behovet av ett förändrat synsätt hos individ, näringsliv och den offentliga sektorn för att Sverige inte ska tappa mark i den knivskarpa internationella konkurrensen.

– Vi behöver en översyn av skattesystemet, utbildningsystemet, bättre innovationsstöd och en mer innovationsfrämjande kultur, säger Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen.

– Jag hävdar att det svenska tech- och innovationsundret inte har uppkommit tack vare Sveriges förutsättningar för innovatörer och entreprenörer. Tvärtom har det uppkommit trots den svenska kulturen, menar Magnus Höij.

Rapporten pekar på att vi svenskar som individer väljer trygghet före utmaning. Ett sådant synsätt skapar inte en kultur anpassad för innovationer. Sverige är bättre än snittet på innovativ utveckling inom företag, men har även en betydligt högre andel entreprenörer som ger upp sitt företagsskapande i förtid än exempelvis Nederländerna. Detta trots att svenskarna upplever att det svenska företags- och startupklimatet generellt sett är gott.

Analysen visar också på behovet av en mer framåtlutad statsmakt, som på allvar försöker undanröja hinder för innovation och entreprenörskap.

– Staten bör ha en roll som smörjmedel mellan näringsliv och det offentliga. Vi har ett skattesystem som snarast motverkar incitament till utbildning, entreprenörskap och risktagande. Det innovationsstöd som finns är inte anpassat efter de kunskapsintensiva företag som står för merparten av näringslivets och samhällets praktiska innovationsarbete, säger Magnus Höij.

Resultaten i rapporten visar att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden inte kan fortsätta vila på gamla meriter. Vi vet inte vilka utmaningar som väntar framtidens svenska företag, men vi vet att nyckeln för att möta utmaningarna ligger i anpassning, utveckling och innovation.

Läs hela rapporten här.