Ändringar i upphovsrättslagen
Sedan den första januari 2023 gäller några nya regler om upphovsrättsliga avtal. De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och berör bland annat frågor om ersättning, rapportering och datautvinning.
Upphovsrätt är en rättighet som kan omfatta bland annat text, ritningar och bilder. Upphovsrätten uppkommer alltid hos de personer som står för skapandet. För att få skydd krävs också att det som skapas har en individuell särprägel och alltså inte rimligen hade sett likadant ut om någon annan tagit fram det.
De nya reglerna innebär bland annat att det som utgångspunkt är tillåtet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för text- och datautvinningsändamål.
– Det som avses är användning av automatiserade analystekniker på digital text och data i syfte att generera information om exempelvis mönster, trender och samband. Om man som rättighetsinnehavare vill förhindra sådan datautvinning behöver man göra ett särskilt förbehåll om detta, säger Helena Dalberg förbundsjurist på Innovationsföretagen.
En annan nyhet är den generella rätten till skälig ersättning. Precis som tidigare kan dock ersättningen ingå i lönen, och branschpraxis om vad som är skälig ersättning gäller fortfarande. I normalfallet innebär regeln därmed ingen förändring i förhållande till dagsläget.
I särskilda fall kan en överenskommen ersättning senare visa sig vara oproportionerligt låg i förhållande till de faktiska intäkterna om de blir oväntat höga. Detta regleras i en ny bästsäljarklausul. Då kan upphovsmannen ha rätt till ytterligare ersättning. För att det ska bli aktuellt krävs dock ett tydligt missförhållande mellan ersättningen och hur det ekonomiska värdet utvecklats efter överlåtelsen.
Upphovsrättshavare kan i och med de nya reglerna även ha rätt att få en årlig rapportering av utnyttjandet och intäkterna. Någon sådan rätt till årliga rapporter finns dock inte om upphovsmannens bidrag till ett verk, eller annat verk där det ingår, inte är betydande.
– I vår sektor är sådant samskapande mycket vanligt, det vill säga att ingen enskild persons bidrag i sig är betydande om man ser till verket i sin helhet. Om ett verk innehåller bidrag från många olika upphovsmän kan det alltså vara så att inget av de individuella bidragen är betydande. Då föreligger inte heller någon rapporteringsskyldighet, säger Helena Dahlberg.
Om en enskild persons bidrag skulle vara betydande krävs, för att rapporteringsskyldigheten ska bli aktuell, även att förvärvaren har haft intäkter från utnyttjandet eller att upphovsmannens ersättning är beroende av hur mycket det utnyttjas.
De nya reglerna gäller rättigheter som förvärvas från och med den 1 januari i år. (Med undantag för bästsäljarklausulen som kan tillämpas retroaktivt på rättigheter som förvärvats så långt som tjugo år tillbaka i tiden.)
Hur upphovsrätter som skapas inom ramen för en anställning förvärvas av arbetsgivaren kan bland annat regleras i anställningsavtal. Medlemmar i Innovationsföretagen har möjlighet att få rådgivning kring detta genom Almegas arbetsgivarservice. Det finns också en tumregel som innebär att arbetsgivaren i sin normala verksamhet får nyttja verk som skapats genom den anställdas tjänsteåtaganden.
Om ett företag behöver nyttja upphovsrättsskyddat material som skapas av andra än anställda, som exempelvis inhyrd personal eller underkonsulter, behöver det överenskommas särskilt. Regleringar om detta finns exempelvis i standardavtalet ABK 09 vad gäller nyttjanderätten till uppdragets resultat och det finns även reglerat i Innovationsföretagens standardavtal för konsultuppdrag inom industrin. (Mer information om standardavtalen hittar du här.)
Den som är intresserad av att veta mer om vem som äger rätten till vad kan titta på Svenskt Näringslivs webbinarium: Vem äger vad? Företagens möjlighet att äga rätten till det som andra skapat.