Det låga bostadsbyggandet slår mot arkitektkåren
Praktiskt taget alla större arkitektkontor har börjat varsla personal som arbetar med bostadsprojekt. Det skriver SvD idag och flera av Innovationsföretagen medlemmar bekräftar bilden.
Praktiskt taget alla större arkitektkontor har börjat varsla personal som arbetar med bostadsprojekt. Den bilden tecknar flera olika källor, samtidigt som Boverket har kommit med ännu dystrare prognos för bostadsbyggandet i Sverige.
– Jag tror att det är en ganska djup kris nu, säger Gert Wingårdh till SvD.
– Det påbörjas just nu inga nya bostadsprojekt eftersom det inte går att få ihop kalkylerna. Och kan man inte bygga, så kan man inte heller rita och då får arkitektkontoren skära ner. Så enkelt är det, fortsätter han.
Budskapet kommer från flera håll. Johanna Munck af Rosenschöld, vd för Strategisk Arkitektur, uppger att det snarast är undantag att inte ha lagt varsel. Och vid Liljewall arkitekter berättar vice vd Hanna Morichetto att i den projektportfölj som avgör sysselsättningen i höst, har andelen bostadsprojekt rasat.
– Det brukar normalt komma in nya uppdrag i augusti men gör det inte det, så har många arkitektbyråer kris i höst, säger hon.
I förra veckan skärpte Boverket prognosen om inbromsning av bostadsproduktionen. Orsakerna beskrivs som ”fallande köpkraft hos hushållen, tredubblade bostadsräntor, kraftigt ökade byggkostnader och en kärvande finansiering”, vilket enligt Boverket innebär allt färre nya bostäder kan påbörjas.
Från 71 000 under toppåret 2021 väntas nu bara 27 000 byggstarter i år och 21 500 nästa år. Tvärniten sker samtidigt som Boverket beräknar att tidigare och kommande folkökning kräver i snitt 63 000 nya bostäder årligen till 2030.
Gert Wingårdh förklarar att på hans arkitektkontor har man redan varslat i ett par omgångar, men att organisationen även anpassas genom ”naturlig avgång och tidigarelagda utbildningar”.
– På så vis har vi gått från runt 180 till cirka 140 nu.
Han påminner om att det är just bostadsproduktionen och de som arbetar med den som berörs mest, men att en allmän försiktighet riskerar att fördjupa byggkrisen.
– Kriget vet vi ju inte alls hur det ska gå egentligen. Men det stör distributionskedjorna för material och fördyrar byggandet. Det är ju ändå så att vissa produkter bara har gjorts på vissa orter, till exempel visst stål från Mariupol, viss plywood som bara gjordes i Ryssland, och viss fanér som bara fanns från Ukraina.
Inbromsningen bekymrar också regeringen. På tisdagen träffar bostadsminister Andreas Carlson ett 20-tal aktörer för att få den senaste lägesbilden från bland annat bostadsföretag, men också från byggföretag där varsel nu börjar märkas. På plats är även TMF, landets småhustillverkare, som på måndagen gick ut med att över 2 000 personer redan har varslats inom småhusproduktionen.
Vid Liljewall arkitekter säger Hanna Morichetto att 1990-talet riskerar att gå i repris – en tid då byggkris tvingade arkitekter att söka jobb utomlands och kompetens gick förlorad.
– Det som vi nu ser hända visar att vi inte kan fortsätta att bygga främst i högkonjunktur och för betalstarka grupper. Staten måste sätta tydliga spelregler, prioritera att lösa bostadsbristen, och styra mot kvalitativa bostäder, säger hon.
Näringspolitisk chef vid arkitektföretagens branschorganisation Innovationsföretagen är Anders Persson. Han säger till SvD att läget är sådant att regeringen måste agera.
– När bostadsbyggandet helt stannar upp är det en angelägenhet för oss alla. Och framför allt är det ett tillfälle för regeringen att visa på handlingskraft och att genomföra strukturreformer som gör skillnad på riktigt, säger han.
Bostadsminister Andreas Carlson uppger i ett mejl till SvD att han avser att träffa arkitekternas fack- respektive företagsorganisationer, Sveriges Arkitekter och Innovationsföretagen, före sommaren.
Det utlovas dock inte några nya statliga pengar eller subventioner direkt till de många företag som nu möter bostadsministern med anledning av bostadskrisen.
”Det viktigaste är att stötta hushållen som pressas av inflationen”, skriver Andreas Carlson i ett mejl till SvD.
Enligt bostadsministern har ”bostadsbyggandet alltid påverkats av konjunkturläget varför det inte är överraskande att bostadsbyggandet avtar när konjunkturen viker”.
”Detta är någonting som får effekter på flera delar av samhället. Regeringens politik riktar därför in sig på att dämpa de ekonomiska effekterna för hushållen och värna de mest utsatta på bostadsmarknaden”, avslutar bostadsministern.