DEBATT: Sverige står utan vision och riktning – vart är vi på väg?
Ulf Kristerssons regering har gång efter annan poängterat att det svenska välståndet kräver konkurrenskraftiga företag och att ingenjörslandet Sverige måste stärkas. Men halvvägs in i mandatperioden väntar vi fortfarande på leverans. Det skriver Innovationsföretagen idag på Di Debatt.
Strukturreformer för att vässa Sveriges konkurrenskraft lyser med sin frånvaro i regeringens budget. Skattepolitiken går rent av åt fel håll med kraftigt höjd marginalskatt och krympt utbildningspremie. Och åtgärderna för att avhjälpa företagens kompetensbrist är mest av symbolisk karaktär.
Trots att budgetpropositionen för 2024 tar oss halvvägs in i mandatperioden gör regeringens förslag ännu inte några positiva avtryck i företagens vardag.
Problemet med regeringen är inte att den saknar probleminsikt – många angelägna frågor adresseras, men politiken är antingen av symbolisk karaktär eller riskerar att bli verkningslös när åtgärderna saknar riktning eller motverkar varandra. Två exempel:
Landets kunskapsintensiva företag efterfrågar ambitiösa satsningar för att hålla uppe takten i klimatomställningen och värna det gröna, moderna och högteknologiska varumärket Sverige AB som öppnat många dörrar till exportmarknaden. Klimatklivet, med investeringsstöd till ny klimatsmart teknik är ett viktigt verktyg som regeringen nu växlar upp. Men tyvärr kan det inte på långa vägar kompensera för de missade klimatmålen och dramatiskt ökade växthusgasutsläpp som är en direkt konsekvens av regeringens miljardsatsningar på sänkta drivmedelsskatter och reduktionsplikt. Varumärket Sverige AB går från grönt till brunt.
Kompetensbristen, näringslivets absolut största utmaning, tar sig regeringen an på ett liknande sätt. Expertskatten, FoU-avdraget och 3:12 -reglerna ska reformeras och göra det mer attraktivt att jobba i Sverige. På sikt. Redan 2024 straffbeskattar regeringen dock ingenjörer och andra högutbildade genom att höja marginalskatten och sänka utbildningspremien. Att straffbeskatta 100 000 ingenjörer och 50 000 programmerare ökar inte direkt söktrycket på de utbildningarna.
Regeringen ger med den ena handen och tar med den andra. Kvar står Sverige och stampar utan tydlig vision och riktning och frågan hänger i luften: Vart är vi på väg?
Innovationsföretagen representerar flera kunskapsintensiva delbranscher som utgör en motor i den svenska ekonomin. Våra medlemsföretag sysselsätter tusentals ingenjörer, och arkitekter. Tillsammans bygger de varje dag Sverige lite starkare, lite mer hållbart, lite mer konkurrenskraftigt. Och år för år blir den kunskapsintensiva tjänstesektorn allt viktigare för Sverige. Under de senaste 25 åren har den varit den mest expansiva delen av svensk ekonomi, förädlingsvärdet har tredubblats och andelen av BNP ökat från nio till tolv procent. Bara under det senaste året har där skapats 27 000 nya jobb. När innovationssektorn utvecklas, då stärks också svensk konkurrenskraft. För att inte hämma den positiva utvecklingen har vi förslag på tre områden som dessutom kan hjälpa regeringen att konkretisera sina ambitioner:
Visa vägen för en konkurrenskraftig grön omställning. Höstens klimathandlingsplan måste kompensera för de kraftigt ökade utsläppen i transportsektorn. Samhällsbyggnadssektorn ställer gärna upp. Sverige kan fortfarande genomföra en hållbar omställning. Men det krävs ledarskap av regeringen. Klimatkrav måste ställas i upphandlingar, statliga myndigheter måste börja tänka klimat i varje beslut och företagens investeringar i forskning och utveckling stöttas.
Höj utbildningspremien och satsa på Sverige som kunskapsnation. För att fylla de studieplatser som erbjuds på landets ingenjörsutbildningar måste en akademisk examen löna sig bättre, även ekonomiskt. Justera brytpunkten för statlig inkomstskatt efter inflationen och ge CSN omedelbart de medel som behövs för att omställningsstudiestödet ska fungera. Stärk kvaliteten i ingenjörsutbildningarna på ett sätt som gör skillnad genom fler lärarledda timmar och laborationer.
Gör det attraktivt för företagen att investera i humankapital Översynen av 3:12-reglerna behöver utökas och fyraprocentspärren för ägande slopas. Inkomstnivån för att få utnyttja expertskatten måste sänkas. Även ett kompetensavdrag som främjar investeringar i företagens medarbetare bör införas.
Sverige behöver långsiktiga reformer som kommer till rätta med de strukturella problemen med överbeskattning av arbete, höjer kvaliteten i ingenjörsutbildningarna och främjar företagens investeringar i forskning och innovation.
Vi uppmanar regeringen Kristersson med samarbetspartiet Sverigedemokraterna att visa ett tydligt ledarskap, lyfta blicken mot horisonten och ge sitt svar på frågan: Vart är vi på väg?
Elin Lydahl
förbundsdirektör Innovationsföretagen