Hoppa till innehåll

Innovativa perspektiv: Den svenska infrastrukturskulden

En motståndskraftig och välfungerande infrastruktur är kritisk för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft och främja den hållbara utvecklingen. I denna artikel samlar vi nu insikter från tre ledande branschröster: Tore Englén från WSP, Kajsa Rosén från Sweco och Ulrica Nilsson från Tyréns, för att förstå varför den svenska infrastrukturen är så eftersatt samt vilka prioriteringar som måste ske för att skulden ska åtgärdas.

Historiska underinvesteringar
Att satsa på samhällsbärande infrastruktur är avgörande för Sveriges framtid. Beslut som fattas idag om upprustning och nybyggnation påverkar kommande generationers möjligheter till både arbete, transport och boende. Trots den svenska transport-, vatten- och elnätsinfrastrukturens betydelse för Sverige har infrastrukturskulden växt och viktiga projekt prioriterats bort. För att Sverige ska kunna växa behöver vi effektiv transport inom landet, där arbetskraft och gods kan färdas via väg- och järnväg. Vi behöver också vatten- och avloppssystem som klarar av befolkningsökningar och ett transmissionsnät, tidigare kallat stamnätet eller elnätet, som möjliggör nyindustrialiseringsprojekt både i norr och söder.

Svenskt Näringsliv har i frågan om svensk transportinfrastruktur tidigare uppmanat regeringen att rikta resurserna dit de ger mest tillbaka, för att säkra Sveriges konkurrenskraft och rörlighet genom landet. Den svenska järnvägen, som exempel, har sedan 90-talet, då X2000 lanserades, nya banor byggdes och Statens Järnvägar bolagiserades, fått allt större politisk uppmärksamhet. De nya satsningarna var välbehövda men har däremot inte räckt till. Enligt en rapport från teknikkonsultföretaget COWI minskade antalet kilometer järnväg per invånare med 14 procent mellan 2005–2021 i Sverige. Under samma period växte befolkningen med en miljon men satsningar på infrastruktur hängde inte med.

Kajsa Rosén, chef för järnväg på Sweco, understryker det akuta behovet av att rusta upp och underhålla Sveriges infrastruktur. Med erfarenhet från både Banverket och konsultbolag anser hon att det behövs ett helhetsgrepp för att infrastrukturen ska fungera.

Det är viktigt att förstå att delar i det svenska järnvägssystemet idag är mer än 100 år och att det i sin tur innebär stora utmaningar vad gäller reservdelshantering.

Kajsa Rosén, chef för järnväg på Sweco
 Fotograf: Patrick Miller

– Om vi pratar om just den svenska järnvägen finns ett signalställverk som heter modell 59. Det är ett reläställverk som utvecklades i början av 50-talet. Delar av dessa finns fortfarande i järnvägssystem och principen används också idag för att bygga kretsar. Man ska givetvis inte byta ut saker som fungerar men det är viktigt att förstå att delar i det svenska järnvägssystemet idag är mer än 100 år och att det i sin tur innebär stora utmaningar vad gäller reservdelshantering. Politiken måste prioritera underhåll av befintliga system. På så sätt blir det billigare och långsiktigt, säger Kajsa Rosén.

Begreppet infrastruktur innebär som sagt inte bara väg- och järnväg, utan innefattar även andra samhällsbärande anläggningar som vatten- och avloppsystem, transmissionsnät för producerad el, och bredband. Decennier av underinvesteringar, i kombination med en stadig befolkningsökning, har resulterat i en infrastrukturskuld som utgör ett hot mot både ekonomisk tillväxt och samhällsutvecklingen. I WSP:s stora infrastrukturrapport Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras från 2018 framgår det att över 300 miljarder behövsför att komma i kapp det eftersatta underhållet av svensk väg, järnväg, elnät och VA-system.  Som exempel behöver svenska vatten- och avloppssystemet rustas upp, då det i flera delar av landet inte rustats upp sedan efterkrigstiden. Tore Englén, seniorkonsult på WSP reflekterar kring behovet av underhåll och upprustning:

– Stora delar av den nuvarande svenska infrastrukturen, framför allt inom VA och järnväg, byggdes upp under en relativt kort period. Som följd av kortsiktighet och andra prioriteringar står vi inför en ackumulerad skuld av eftersatt underhåll och föråldrade system, som nu kräver akut uppmärksamhet och åtgärder, säger Tore Englén.

Som följd av kortsiktighet och andra prioriteringar står vi inför en ackumulerad skuld av eftersatt underhåll och föråldrade system, som nu kräver akut uppmärksamhet och åtgärder.

Tore Englén, seniorkonsult på WSP

Kommunerna tvingas prioritera bort avgörande infrastrukturinvesteringar
I 121 av Sveriges 290 kommuner minskar befolkningen. Färre invånare leder till lägre skatteintäkter, vilket innebär svåra avvägningar mellan infrastrukturinvesteringar, skola, äldreomsorg och annan förvaltning och välfärd. Ulrica Nilsson, divisionschef för väg och järnväg på Tyréns, menar att behovet av reinvesteringar i befintliga kommunala anläggningar som VA-nät, reningsverk, gator och broar är stort samtidigt som de ekonomiska ramarna krymper.

– Avfolkningskommunerna har det tuffast. Med begränsade skatteintäkter riskerar de nödvändiga investeringarna att utebli. Här behöver staten gå in och ge någon form av stöd. Att öka underhållsskulden är dålig ekonomisk hushållning, säger Ulrica Nilsson.

Tore Englén beskriver en liknande problematik, där kommunernas upprustningsbehov inte går ihop med deras övriga förvaltningskostnader. Han föreslår att riktade statsbidrag till kommunal infrastruktur vore en lämplig konjunkturstimulans.

– Fördelen med att ge infrastrukturmedel direkt till kommunerna är att de är snabbfotade. De har korta beslutsvägar, särskilt när det kommer till att gräva upp gator och lägga nya ledningar, till skillnad från statliga projekt som tar längre tid, säger Tore Englén.

NATO-medlemskapet ställer krav på Sveriges infrastruktur
Alla intervjupersoner betonar att skicket på infrastrukturen inte bara är avgörande för Sveriges konkurrenskraft utan även för landets motståndskraft. I Sveriges avtal med NATO specificeras det att landet ska säkerställa att våra transportvägar, elnät, hamnar och andra kritiska anläggningar inte bara möter dagens behov, utan också är robusta nog för att hantera de säkerhetspolitiska krav som alliansens medlemskap innebär.

Detta inkluderar förstärkning av färdförbindelser och infrastruktur för att stödja militär mobilitet och logistik. Till exempel måste väg- och järnvägarna kunna klara av belastningen av militära fordon och kunna transportera trupper över landet.

Det kommer att komma krav på investeringar kopplat till NATO och säkerhetsläget. Då är min förhoppning att åtgärderna inte pressas in i de befintliga planerna utan att det öronmärks särskilda medel för detta.

Ulrica Nilsson, divisionschef för väg och järnväg på Tyréns

– Det kommer att komma krav på investeringar kopplat till NATO och säkerhetsläget. Då är min förhoppning att åtgärderna inte pressas in i de befintliga planerna utan att det öronmärks särskilda medel för detta. Det vore verkligen inte önskvärt att hamna i ett läge där befintliga planer behöver omarbetas, verksamheter pausas och viktiga åtgärder därmed försenas, säger Ulrica Nilsson.

En del av den svenska infrastrukturen som under senare år fått mycket medial uppmärksamhet är vårt transmissionsnät. Transmissionsnätet, distribuerar el från elkraftverk till slutkonsument, och är avgörande för att el ska kunna överföras från en del av landet till en annan. Det numera underdimensionerade nätet behöver rustas upp och göras mer motståndskraftigt. Över 30 miljarder kronor i riktade medel kommer att tillföras under de närmsta tre åren.

– Övergången från kärnkraft till vindkraft har haft betydande effekter på elnätet. Det har skett en successiv ombalansering av tyngdpunkten för elproduktionen i Sverige och då behövs ju ökad transmissionskapacitet från norr till söder, säger Tore Englén.

Framtidssäkra infrastrukturen med AI och samarbete mellan sektorerna
I september 2023 skedde ett jordskred vid E6:an i Stenungssund. Även om ingen person kom till skada, är skredet en påminnelse om att översvämningar, skred och andra extremväderhändelser i allt större utsträckning kommer att testa gränserna för infrastrukturen, vilket bland annat kräver investeringar i dräneringssystem och konstruktioner som bland annat kan hantera översvämningsrisker.

– Vi står inför flera utmaningar, att minska underhållsskulden, rusta för försvarsalliansen och samtidigt anpassa oss till ett klimat i förändring. För att lyckas behövs en hög grad av samordning, faktabaserade beslutsunderlag som exempelvis tillståndsbedömningar och ett livscykelperspektiv för att göra rätt prioriteringar. Politiken behöver lyssna på sakkunskap, prioritera därefter och allokera de resurser som behövs på ett effektivt sätt, säger Ulrica Nilsson.

Tore Englén på WSP lyfter fram den stora potentialen i att utnyttja branschens expertis och innovativa lösningar för datainsamling och analys, för att optimera investeringarna och säkerställa en resilient och framtidssäker infrastruktur.

– Genom att samla expertis från olika sektorer kan vi hitta innovativa lösningar som är både effektiva och hållbara. Jag ser även framför mig att AI kommer användas för att övervaka och diagnostisera infrastrukturanläggningar. Med den nya tekniken skulle vi kunna förebygga störningar och minimera de kostnader som förknippas med akuta reparationer, säger Tore Englén.

Kajsa Rosén på Sweco är optimistisk men efterlyser mer effektiva tvärsektoriella samarbeten för en holistisk syn på den svenska infrastrukturskulden.

– Det behövs en systemanalys som fokuserar på kapacitet och underhåll. Sverige står inför en kritisk punkt där man måste välja mellan att fortsätta förvalta en växande skuld eller att proaktivt investera i en infrastruktur, säger Kajsa Rosén.

Fem uppmaningar från de intervjuade medlemsföretagen:

  1. Omarbeta upphandlingskriterierna. Den svenska upprustningen av infrastrukturen bör flytta fokus från lägsta pris till att prioritera kvalitet och innovation.
  2. Genomför ett omfattande kompetenslyft. För att möta de moderna kraven och teknikerna krävs ett betydande kompetenslyft inom branschen. För närvarande innehas expertisen kring de ålderstigna systemen av personer som är nära pensionsåldern.
  3. Ge Trafikverket separata medel för upprustningen av Sveriges infrastruktur inför NATO-inträdet.
  4. Nyttja existerande data och ny teknik för bättre beslutsstöd. Aggregerade data om rådande underhållsbehov bör, tillsammans med AI, användas för att planera infrastrukturunderhåll.

Läs mer om hur Innovationsföretagen driver arbetet mot en konkurrenskraftig och resilient infrastruktur här: