Hoppa till innehåll
Foto: Poxen

Expertskatt och Marginalskattesänkningar: Krävs en balanserad syn

Regeringen har presenterat en rad skatteförslag inför höstpropositionen. Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor kommenterar förslagen.

– Det är välkommet att regeringen nu börjar ta i skattefrågorna och lägger fram förslag som kan bidra till ökad konkurrenskraft, jobb och värdeskapande. Diskussionen om hur vi kan balansera skattesystemet för att bättre främja sysselsättning, värdeskapande och konkurrenskraft behöver fortsätta, säger Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen.

Här följer några av de skatteförslag som regeringen presenterat (eller inte presenterat) inför höstpropositionen: 

  1. Expertskatt: Positivt steg för svensk konkurrenskraft
    I promemorian föreslås att ersättningsnivån för expertskatt i den så kallade beloppsregeln sänks från två till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad. Detta är i linje med det som Innovationsföretagen tidigare spelat in till regeringen. Justeringen är positiv och skapar bättre förutsättningar för våra medlemmar att kunna nyttja regelverket när de rekryterar internationell kompetens. Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.
  2. Jobbskatteavdrag: Bra, men inte tillräckligt
    Förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget är ett steg i rätt riktning. Åtgärden inriktar sig främst till låga och medelhöga inkomster och minskar i genomsnitt skatten med cirka 1 900 kronor per person och år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
  3. Rut och Rot: En rimlig åtgärd
    Separeringen av rut- och rotavdrag känns som en rimlig åtgärd som kan bidra till ökad sysselsättning inom bygg. Det som hade behövts är ett ännu starkare incitament för genomförandet av klimat-, effekt- och energieffektiviseringsåtgärder. Speciellt med tanke på ökad elektrifiering och behovet av att minska vår klimatpåverkan. Här finns mycket mer att göra. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
  4. Marginalskattesänkningar: En saknad möjlighet
    Tyvärr saknas det förslag om marginalskattesänkningar i höstpropositionen. Marginalskatten är den kanske mest skadliga skatten i dagens skattesystem och slår hårt mot kunskapsintensiva tjänsteföretag och svensk konkurrenskraft. Det är synd att detta inte finns med i förslagen, här behöver regeringen återkomma med åtgärder. 

Även Produktivitetskommissionen pekar på behovet av sänkt marginalskatt 

Det finns ett stort behov av en översyn av hela skattesystemets bristande funktion, orimligt höga beskattning av arbetsinkomster och ett lapptäcke av åtgärder i syfte att rätta till bristerna. Även Produktivitetskommissionen som presenterade sin rapport tidigare i veckan betonade vikten av ett skifte av skatteuttaget från arbetsinkomster till mindre rörliga skattebaser. Specifikt pekar man på behovet av sänkt marginalskatt, inte minst för att öka incitament till utbildning.

– Marginalskatten och den statliga beskattningen behöver ses över. De brister som finns idag slår mot både individer och företag. Sverige tappar i konkurrenskraft och välfärd. Så kan det inte fortsätta. Ett modernt och väl fungerande skattesystem som stimulerar jobb och företagande bidrar till att skapa en mer hållbar framtid. Det är dags för regeringen att ta krafttag i skattefrågan och sluta med att lappa och laga där systemet brister, säger Anders Persson.