Hoppa till innehåll
Sluta låna pengar av dina leverantörer, det drabbar bara dig själv i slutändan och hämmar svensk konkurrenskraft!

Att långa betalningstider hämmar näringslivets utveckling, det vet vi sedan länge. Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd antog därför den 16 februari 2011 ett EU-direktiv (2011/7/EU) med syfte att bekämpa sena betalningar vid handelstransaktioner. Direktivet innehåller bestämmelser om bland annat betalningsfrister, dröjsmålsränta, och ersättning för indrivningskostnader.

Det råder ingen tvekan om direktivets syfte. Den nationella lagstiftningen ska främja kortare betalningstider. Utmaningen för lagstiftaren är att hitta ett effektivt sätt att införa lagstiftning som leder till att direktivets syfte uppnås. Regeringen tillsatte därför våren 2011 en utredning som skulle komma med förslag på hur direktivet bör införlivas i svensk rätt. Nu i april 2012 kom så betänkandet ”Snabbare betalningar” (SOU 2012:11). Utredningen bekräftar de långa betalningstidernas negativa effekter. Man har dock valt att föreslå en minimireglering av svensk rätt. Kanske till viss del av rädsla för eventuell inskränkning på den fria avtalsrätten. Men troligen främst på grund av vår tradition att aldrig sträcka oss längre än vad EU-direktiven kräver.

För vi har generellt en god tradition i Sverige med en väl fungerande marknad och respekt för balanserade avtalsvillkor. Detta framgår även av utredningen ”Betalningstider i näringslivet” (SOU 2007:55) från 2007. Men det finns undantag och det är dessa undantag som direktivet har för avsikt att reglera. Det handlar främst om ett fåtal större industriföretag och nyttjandet av dominerande ställning, där avtalsvillkor dikteras av dominerande part. Många gånger av okunskap om de negativa effekterna det har på dem själva. De som drabbas är ofta SME-företag och företag i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Det vill säga företag som är beroende av att pengarna ska komma in snabbt för att betala löner varje månad. Där skulle fler jobb genereras om man slapp onödig kapitalbindning.

Det är nu bland annat Näringsdepartementets roll att med kraft trycka på och få till en lösning som gynnar näringslivets utveckling och skapar arbetstillfällen i Sverige.

Det är dags för en skärpning och att alla måste ta sitt finansiella ansvar. Låt oss städa bort denna fråga om betalningstider en gång för alla så att vi kan fokusera på kompetensutveckling, våra leveranser och att skapa värde för våra kunder.

Läs vårt remissvar här.