Goda intentioner men förslag som leder fel

Idag presenterades Styr- och resursutredningens betänkande – En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan.

Den slutliga rapporten ligger i linje med det som tidigare offentliggjorts, med en tydligare ansvarsfördelning mellan politik och lärosäten samt ett samlat anslag för utbildning och forskning där lärosäten i högre grad själva får planera och fördela resurser. Lärosäten föreslås få ett starkare helhetsansvar grundat i ett tillitsbaserat synsätt. Betänkandet betonar också vikten av större långsiktighet i högskolepolitiken. Utfallet och uppföljning ska baseras på kvalitet där det enligt utredningen behövs en ny oberoende funktion som ska följa upp lärosätenas forskning och utbildning.

Flera av ansatserna är goda men vi ställer oss starkt kritiska till de kraftiga neddragningar som föreslås i anslagen till forskningsråden. Utredningen hade i sitt direktiv att inte vara kostnadsdrivande, men det kan inte lösas genom att omfördela resurser från andra funktioner och myndigheter. I ambitionen att främja Sverige som kunskapsnation är detta fel riktning att gå. Sverige riskerar då att förlora viktig forskning och innovationskraft.

När det gäller förslaget resursfördelning och anslag till utbildning så föreslår utredaren att differentieringen av anslag helt ska tas bort. Detta riskerar att slå mot framförallt ingenjörsutbildningar. Ett område där det redan råder stor kompetensbrist och som är helt central för näringslivet och Sveriges konkurrenskraft. De högre ingenjörsutbildningarna förtjänar snarare att lyftas och ges ökat stöd vad gäller utbildning, forskning och internationalisering. Det krävs ekonomiska drivkrafter och strukturer för ökad samverkan med näringsliv för att främja detta.

Det finns med utredningens förslag uppenbara risker att de goda intentionerna inte realiseras utan leder till en utarmning av den kvalitetskultur och långsiktighet som eftersträvas.

 

/ Anders

Näringspolitisk chef, Innovationsföretagen