Hoppa till innehåll

Kompetens­brist och ekonomisk nedgång hot mot företagens innovationskraft

Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lydahl uttalar sig tillsammans med organisationsforskaren Stephan Schaefer i Dagens Nyheter om den ekonomiska oro som ingenjörs- och arkitektbranschen nu börjat känna av samt hur kreativiteten i organisationerna påverkas. Nu krävs det kraftfulla politiska insatser för att möta branschens behov av högkvalificerad kompetens.

Den höga inflationen påverkar såväl hushållen som företagen. Så som hushållen kan få anpassa sina matinköp så måste även bolagen anpassa sig efter konjunkturläget.

I rapporten Investeringssignaler, från branschföreningen Innovationsföretagen, är förväntningarna på framtiden låga inom flertalet branscher.

Bland annat ingenjör- och arkitektsektorn väntar sig att orderingångarna går ned med hela 40 procent det kommande halvåret. Något som skadar organisationerna, menar Elin Lydahl, förbundsdirektör på Innovationsföretagen.

– Detta är bekymmersamt. Vi vet att pandemin förde med sig många problem och nu står vi inför nästa utmaning, säger förbundsdirektören.

En tredjedel av arkitektföretagen uppger att de behöver säga upp medarbetare det kommande halvåret, visar rapporten. Vilket minskar den innovativa förmågan inom företagen, menar Elin Lydahl.

Organisationsforskaren Stephan Schaefer förklarar att när företag är innovativa och kreativa ger detta en bra grogrund för tillväxt. Men när pengar måste sparas finns en stor risk att det går ut över just kreativiteten.

– Klimatet i ett företag kan förändras. Tid som tidigare gått till att spåna fram idéer kan under tuffa ekonomiska tider kännas som bortslösad, vilket jag inte tycker att det är. Men det är lätt för företagen att känna så, säger Stephan Schaefer, organisationsforskare på Lunds Universitet, och som just nu skriver en bok om företagande och kreativitet.

Han förklarar att en företagskultur som förespråkar olika kreativa initiativ, där arbetstid kan läggas på att just komma på nya idéer, är värdefull för både medarbetare och företaget som helhet.

– Studier visar att företag som visar uppskattning för, och lägger tid på detta, bygger en starkare företagskultur och det ger en känsla till medarbetarna att de är värdefulla. När dessa initiativ tas bort, kan förtroendet som medarbetarna känner för organisationen sjunka.

– Därför tycker jag det är viktigt att att se värdet av kreativitet i ett företag och att lite riskfyllda idéer får ta plats och behållas, även under en lågkonjunktur, säger forskaren.

– En lågkonjunktur behöver nödvändigtvis inte vara dålig för ett företags kreativa förmåga, säger Stephan Schaefer

Men han har sett att de idéer och förändringar som genomförs under svåra tider ofta är styrda av stress och oro.

– Jag gjorde en intervjustudie 2009, efter finanskrisen, där många företagsledare sa att deras beslutsprocesser då drevs av stress och press att upprätthålla konkurrensförmågan, för att överleva krisen.

Han såg att de idéerna och anpassningarna som gjordes då ofta var till för att spara pengar och tid.

– Så en lågkonjunktur kan föra med sig små förändringar och anpassningar, men det blir svårare för företagen att ta de stora, omkullkastande besluten som kan förändra företaget i grunden. Men båda typerna av kreativitet kan behövas, säger Stephan Schaefer.

Elin Lydahl berättar att den ekonomiska oron som ingenjör- och arkitektsektorn visar på, inte är lika stor inom alla branscher inom innovationssektorn. Men hon ser ett annat orosmoln som många delar – att det råder stor kompetensbrist.

– Vi ser tendenser till att Sverige börjar tappa i innovationsrankningar, och en del i det är att det saknas spetskompetens. I rapporten berättar våra medlemmar att det saknas drygt 3 500 individer, bara det kommande halvåret. Det är viktigt att regeringen tittar på hur vi kan matcha den utbildade arbetskraften mot arbetslivet, säger Elin Lydahl.

Om det blir en långtgående lågkonjunktur och hur den i sådana fall påverkar företagen på sikt är ännu svårt att svara på, menar Lydahl.

– Den perfekta stormen pågår just nu, där det enda vi vet är att vi inte vet.