Otillräckligt CSN-tillskott ger fortsatt ovisshet för blivande studenter
Regeringens ökade anslag till CSN i höstbudgeten täcker inte ens hälften av myndighetens rekryteringsbehov. Fortsatt långa väntetider för besked om omställningsstudiestöd är att vänta.
Sedan det blev möjligt för yrkesverksamma att söka omställningsstudiestödet förra hösten har omkring 57 000 ansökningar kommit in till CSN. Bara 3 600 personer har fått stödet beviljat. Men framförallt har de fått mycket sena besked. I de allra flesta fall, långt efter terminsstart. Redan i våras begärde CSN mer pengar för nyanställningar och snabbare handläggning. Idag meddelade regeringen att CSN får mindre än hälften av vad de begärt.
– Det räcker inte. Regeringen måste göra mer för att få omställningsstudiestödet att fungera. Det kaos som råder nu kommer att förvärras i takt med att stödet växlas upp enligt plan. Det tar regeringen inte höjd för, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen.
Trots att veckor gått sedan terminsstart väntar 20 000 potentiella studenter fortfarande på ett livstecken från CSN. För många är hoppet om att denna höst kunna plugga och stärka sin ställning på arbetsmarknaden redan ute. Få kan hålla arbetsgivare, kollegor och kunder på halster hur länge som helst. Vikarie ska rekryteras, arbete lämnas över. Förberedelser ska göras för en lägre inkomst under studietiden.
– Studier kräver planering. Inte minst för de huvudsakligen 40-plussare, familjeförsörjare och villa-vovve-volvo-ägare som utgör målgruppen för omställningsstudiestödet, säger Joakim Bourelius.
CSN uppger att de behöver anställa 200 nya handläggare för att korta köerna men de pengar man nu får räcker bara till 75. Då blir det än viktigare att myndigheten lyckas förenkla regelverken så pass mycket att handläggningen blir mindre resurskrävande.
– Innovationsföretagen föreslog redan förra hösten ett snabbspår för kompletta ansökningar och jag ser inga andra lösningar som radikalt skulle kunna korta handläggningstiderna, säger Joakim Bourelius.
Problemen med handläggningen är bara det första av många hinder för att omställningsstudiestödet ska stärka det livslånga lärandet och bättre rusta såväl individer som samhälle att ta sig an den snabba teknologiska utvecklingen.
– Det finns för få utbildningar som är anpassade för yrkesverksamma, på rätt nivå och med flexibla villkor för plats, tid och takt. För att utbudet ska kunna svara upp mot efterfrågan så måste högskolorna få betalt för vad det kostar att ge utbildning till yrkesverksamma. I valet mellan mångåriga grundutbildningar och kurser för det livslånga lärande kommer högskolor annars alltid att välja det första alternativet som ger stabilare och tryggare inkomster och bristen på utbildningar kommer att bestå, säger Joakim Bourelius.
Innovationsföretagen har föreslagit följande åtgärder för att stärka det livslånga lärandet:
- Ge högskolorna mer betalt för kurser anpassade för yrkesverksamma. Utgå ifrån behoven hos yrkesverksamma; flexibla, modulbaserade och näringslivsrelevanta. Ge ersättningen utöver takbeloppet för att undvika konkurrens med yngre på längre program och skala upp satsningen när ett nytt resurstilldelningssystem införs.
- Skala upp omställningsstudiestödet med fler platser snabbare. Lågkonjunkturen bör användas till ett kompetenslyft för yrkesverksamma som riskerar uppsägning. Som korttidsarbetet under pandemin men med fokus på utbildning och vad som gör individen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Därför bör omställningsstudiestödet växa snabbare än planerat, kötiderna för besked kortas genom nya resurser till CSN och snabbspår för kompletta ansökningar.
- Inför ett kompetensavdrag till stöd för kunskapsintensiva företag. Det är billigare att investera i maskiner än i medarbetarna och företagens investeringar i personalutbildning har minskat stadigt. Vi vill se ett kompetensavdrag som ger arbetsgivaren halva kostnaden tillbaka för köp av externa kurser utöver dagens nivå på personalutbildningen.