Hoppa till innehåll

Innovativa perspektiv: Att rekrytera internationell topptalang

Tillgången till rätt kompetens är motorn i den svenska innovationssektorn. Utan högkvalificerade medarbetare kommer industrisatsningarna i norr, den gröna omställningen och näringslivets AI-satsningar inte att förverkligas. Men vilken verklighet möter svenska företag när de rekryterar utanför Sverige? Hur kan vi bli bättre på att attrahera internationella talanger och få dem att vilja stanna kvar? Innovationsföretagen har pratat med två initierade branschröster om utmaningarna och framtiden för den internationella rekryteringen till Sverige.

Internationell kompetens avgörande för svensk konkurrenskraft

De ingenjörer, tekniker och programmerare som examineras från svenska lärosäten kan inte i tillräckligt hög utsträckning svara upp mot företagens efterfrågan på kompetens. Det är dels en kvantitativ fråga – fler svenska studenter behöver välja STEM-program på universitetet. Dels handlar det om att vissa nyckelkompetenser som krävs för att svenska företag ska kunna hantera och använda sig av teknikutvecklingen är en bristvara, även globalt.

För fyra av tio innovationsföretag har bristen på medarbetare med rätt kompetens lett till förlorade affärer, minskad försäljning eller stoppad expansion. Innovationssektorn har tillsammans med stora delar av näringslivet under lång tid krävt bättre möjligheter att rekrytera internationellt.

I januari 2024 implementeras Migrationsverkets nya tillståndsmodell för arbetstillstånd. Det befintliga ”snabbspåret” skrotas och ersätts av ett system som enligt myndigheten ska underlätta den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Innovationsföretagen har haft många synpunkter under processen och ser liksom flera av medlemsföretagen både fördelar och nackdelar med det nya systemet.

För yrkesroller inom kategori A i den nya modellen för arbetstillstånd – det vill säga chefer, högskoleutbildade och motsvarande, lovas svar inom 30 dagars på kompletta arbetstillståndsansökningar. Tillsammans med det nya försörjningskravet som infördes i november, som innebär att ingen med en lön under 27 600 kr i månaden får arbetstillstånd, kan den nya tillståndsmodellen på längre sikt antas leda till färre ansökningar, och därmed kortare handläggningstider.

Kan vi inte konkurrera om högkvalificerad arbetskraft på den globala arenan kommer vi snart att bli omsprungna.

Sara Klingenborg, HR-direktör AFRY
Foto: Afry

Att företag inom innovationssektorn som rekryterar ingenjörer, tekniker och programmerare får ett bättre stöd från myndigheterna och lyckas med sin internationella rekrytering är en nödvändighet enligt Sara Klingenborg, HR-direktör på AFRY:

– Kan vi inte konkurrera om högkvalificerad arbetskraft på den globala arenan kommer vi snart att bli omsprungna. Det är kritiskt för både oss som bolag och Sverige som kunskapsnation att attrahera och behålla globala talanger, säger Sara Klingenborg.

Även Sara Lindmark, VD på techkonsultbolaget Together Tech, lyfter vikten av att lyckas med den internationella rekryteringen som avgörande för deras verksamhet. Att Sverige är en attraktiv destination för topptalanger, att ansvariga myndigheter hjälper och inte stjälper viktiga rekryteringar och att företagen tar sitt ansvar är faktorer som måste samverka.

– Det är absolut affärskritiskt för oss att hela tiden hitta rätt kompetens, både inom landet och internationellt. Vi gör allt som står i vår makt för att attrahera internationell kompetens, men det handlar också om bilden av Sverige och svenska arbetsgivare på de marknader vi rekryterar från, säger Sara Lindmark.

Det är absolut affärskritiskt för oss att hela tiden hitta rätt kompetens, både inom landet och internationellt.

Sara Lindmark, vd Together Tech
Foto: Together Tech

Snåriga regelverk och resurskrävande processer hinder för att rekrytera internationell talang

Arbetstillståndsprocessen är i dag både tidskrävande och svårnavigerad, särskilt för små- och medelstora bolag. Kraven är komplexa och utan erfarna medarbetare med vana av myndighetsbyråkratin blir arbetsbördan svår att hantera för företagen.

– Det har förekommit situationer där vi inte kunnat anställa personal på grund av de tidskrävande processerna. Dels handlar det om den faktiska tidsåtgången, men också brist på uppbackning från myndigheterna. Möjligheten att lyckas med en rekrytering varierar stort och verkar tyvärr i många fall bero på vilken handläggare som ansvarar för tillståndsprocessen, säger Sara Lindmark, VD på Together Tech.

För större företag med egna resurser att hantera handläggningen går processen lättare. Efter flyktingkrisen 2015 anpassade flera stora företag sina rekryteringsprocesser för att matcha den nya tillgången på kvalificerad arbetskraft och myndigheternas krav. AFRY inledde samtidigt ett nära samarbete med Migrationsverket, något som skapade rutiner som lever kvar än i dag.

– Eftersom vi lärde oss navigera tillståndsprocessen redan 2015 har vi haft några år på oss att bygga upp processer. Det har inneburit en något minskad tidsåtgång i vår rekryteringsprocess av internationella talanger, även om arbetsbördan fortfarande är betungande, säger Sara Klingenborg.

Innovationsföretagen delar medlemsföretagens bild av krångliga tillståndsprocesser och myndigheter som kan utgöra hinder snarare än stöttepelare vid internationell rekrytering. Ett av de förslag som förbundet driver är att Sverige, liksom Tyskland och Kanada, ska formulera ett siffersatt mål för den kvalificerad arbetskraftsinvandringen. En målsättning som även ska driva på regeringen att undanröja flera av de hinder som företagen stöter på i dag. Det måste vara företagens kompetensbehov, inte komplicerade regelverk, som ska avgöra hur många ingenjörer, tekniker och programmerare som kan komma till Sverige.

Sara Klingenborg berättar om hur just Tyskland och även Nederländerna framstår som föregångsländer där arbetstillståndsprocesserna hanteras relativt snabbt och effektivt. I dessa länder är kontakten med de berörda myndigheterna samordnad, vilket gör processen lättare att navigera, både för den sökande och för företaget. Finland, där högkvalificerade arbetskraftsinvandrare bara behöver vänta två veckor på arbetstillstånd, är ett annat exempel som Innovationsföretagen har lyft.

– I Sverige måste den sökande och företaget hantera en mängd olika instanser och kontaktpersoner under ansökningsprocessen. Det måste bli enklare för internationella talanger att vara i kontakt med myndigheterna. Utan en ’one stop shop’ att vända sig till blir det en utmaning både för oss och för de anställda att navigera bland myndigheterna, säger Sara Klingeborg på AFRY.

Sara Lindmark instämmer och menar att helheten är avgörande i rekryteringsprocesserna. Vägen till ett arbetstillstånd, etableringen i samhället och kontakten med både företag och myndigheter samspelar för en lyckad rekrytering.

– Vi måste förstå drivkrafterna hos den kompetens som överväger att söka sig till Sverige. Hela upplevelsen av att flytta hit spelar roll, från ansökningsprocess till integration. Våra internationella medarbetare har som regel både familj och högutbildade respektive som också måste hitta sin roll och trivas i det svenska samhället, säger Sara Lindmark.

Bättre myndighetsstöd och individen i fokus krävs för snabbare rekryteringar

Företagen inom innovationssektorn som anställer utländsk arbetskraft är inte bara arbetsgivare, de fyller även en funktion som myndighetssamordnare och talangmagneter.. Stödet från företagen är i många fall den faktor som får arbetskraft att, trots bristande myndighetsstöd, stanna i Sverige.

Det handlar om att kunna stötta den nya medarbetaren i att hitta en lämplig bostad, förklara hur skolsystemet fungerar eller varför trekaffet är en hörnsten i svensk arbetsplatskultur. Perspektivet att det ofta är en hel familj som flyttat till ett nytt land för att hjälpa svensk innovationskraft tappas ofta bort under den snåriga processen.

Företagen kan göra stora insatser, men samhället behöver också bjuda till: det behövs en snabb process för att få ett svenskt personnummer för att kunna starta ett lönekonto och skaffa Bank-ID, liksom bättre tillgång till skola och bostäder genom regionala eller kommunala mottagningscenter. Det finns mycket kvar att göra för det svenska samhället, även med det nya systemet för arbetstillstånd på plats.

Sara Lindmark på Together Tech håller med om detta och konstaterar att lösningen på kompetensbristen trots allt ligger i en förståelse om att det är en verklig person bakom varje lyckad internationell rekrytering:

– Trivs man så vill man stanna, ofta är det inte svårare än så. Om vi från näringslivet får hjälp av system för ansökning och etablering som faktiskt fungerar har vi kommit en väldigt lång väg för att stärka svenska företag och svensk innovationskraft, säger Sara Lindmark på Together Tech.

FYRA UPPMANINGAR FÖR ATT LÄTTARE REKRYTERA INTERNATIONELL TOPPKOMPETENS

  • Samordna Migrationsverkets, Skatteverkets och Försäkringskassans information till högkvalificerade arbetssökande.
  • Låt en och samma kontaktperson följa arbetstillståndsärenden under hela processen.
  • Dra lärdom av regionala och internationella samordningsinitiativ, som Move to Gothenborg och Work in Finland.
  • Få till stånd internationellt konkurrenskraftiga handläggningstider för svenska arbetstillstånd.

DÄRFÖR ÄR STÄRKT KOMPETENSFÖRSÖRJNING VIKTIGT FÖR SVERIGE

Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder. Men det är inte en position som kan tas för given. Lättare att rekrytera internationella talanger är något som Innovationsföretagen ser som avgörande för att stärka svenska företags konkurrenskraft.

Antingen lyckas Sverige attrahera den kompetens företagen behöver, eller så flyttar investeringarna dit kompetensen finns.

Joakim Bourelius, näringspolitisk expert Innovationsföretagen

– Antingen lyckas Sverige attrahera den kompetens företagen behöver, eller så flyttar investeringarna dit kompetensen finns. Därför driver vi på för att regeringen ska ta fram en nationell strategi för global talangattration, med stärkt marknadsföring av Sverige som karriärdestination och ett bättre mottagande, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk expert på Innovationsföretagen.

Läs mer här