

Därför är en ökad konkurrenskraft viktigt för Sverige
Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder. Men reformtakten har varit för låg och både Sverige och övriga Europa har tappat i konkurrenskraft över tid. Samtidigt driver klimatomställning och digitalisering upp farten i strukturomvandlingen i alla sektorer och ställer nya krav på företagens och samhällets effektivitet och produktivitetsutveckling. Det är bara ett konkurrenskraftigt näringsliv i en väl fungerande marknadsekonomi, med fungerande incitament och drivkrafter som kan leverera både grön omställning och ett ökat välstånd.
Goda villkor för den kunskapsintensiva tjänstesektorn är nyckeln till svensk konkurrenskraft. Tjänsteproduktionen står för en allt större del av det värde som skapas i Sverige. Tjänsteproduktionen står till exempel för nästan 60 procent av förädlingsvärdet i svensk export. De kunskapsintensiva företagen utgör ett fundament för Sveriges framtida tillväxt och välstånd och det bör i större utsträckning avspeglas i regeringens prioriteringar. Företagen inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn kommer att spela en avgörande roll i att bygga Sverige effektivare, mer hållbart och mer robust. De reformer som stärker den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen bygger också Sverige starkare.
Dagens regler, upphandling och forskningsinvesteringar är inte optimerade för att stärka svensk konkurrenskraft. Investeringar i kunskap och immateriella tillgångar är missgynnande och utbildningspremien är låg. Den offentliga upphandlingen fokuserar allt för mycket på timpris och detaljstyrning vilket gör innovativa och långsiktigt hållbara lösningar mindre attraktiva. Samhällets investeringar i forskning och utveckling har för svag koppling till de utmaningar som samhället måste lösa, till strukturomvandlingens utmaningar och till näringslivets behov.
Regelverken inom alla områden behöver ständigt moderniseras. Flexiblare spelregler och lagstiftning är en avgörande förutsättning för att Sverige framgångsrikt ska klara av den transformationsfas Sverige nu befinner sig i. Det behövs flexiblare regelverk för att en snabbare omställning av till exempel transporter, energi, vatten och avlopp, byggande och livsmedelsproduktion. Med moderna och flexibla ramverk kan kraften i strukturomvandlingen användas för att bygga ett effektivare Sverige med större värde för varje investerad krona, ett mer hållbart Sverige, med attraktiva livsmiljöer för alla, med nollutsläpp av växthusgaser och ett mer robust Sverige med ökad motståndskraft mot katastrofer och kriser.
Innovationsföretagens förslag i korthet:
- Effektivisera den offentliga upphandlingen och skapa långsiktiga värden.
- Låt upphandling driva innovation.
- All offentlig upphandling behöver vara innovationsvänlig och styra mot klimat- och hållbarhetsmålen.
- Styr från linjärt till cirkulärt i incitament, regelverk och upphandling.
- Undvika kostsamma och ineffektiva mellanled i offentliga upphandlingar.
- Inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt enligt finsk modell.
- Öka användningen av branschgemensamma standardavtal och gör färre avsteg som snedvrider balansen.
- Motverka konkurrenshämmande nyttjande och missbruk av dominerande ställning.
- Genomför en skattereform för att främja kunskapsekonomin.
- Gör expertskatten mer konkurrenskraftig och attrahera fler globala talanger till Sverige.
- Öppna upp FoU-avdraget för fler företag.
- Utveckla skattesystemet och 3:12-reglerna.
- Öka exportfrämjandet av kunskapsintensiva tjänster.
- Skärp EU:s utsläppshandel och sätt ett globalt pris på utsläppen.
- Låt svenskt bistånd bidra till hållbar omställning och möjliggör export av svenska lösningar.
- Öka Sveriges FoU-investeringar med 1 procent av BNP.
- Inför en innovationspremie och en samverkansbonus i resurstilldelningen till universitet och högskolor senast 2026.
- Öka investeringarna i företagsnära forskning och innovation.
- Snabba på tillämpningen av ny kunskap genom innovationsvänlig upphandling, testbäddar och regulatoriska sandlådor.
