Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder. Men det är inte en position som kan tas för given. Klimatomställning och digitalisering driver på strukturomvandlingen i alla sektorer och höjer kompetenskraven. Nu krävs reformer för att stärka svenska företags kompetensförsörjning så att de kan utvecklas och konkurrera på världsmarknaden. Kompetensbristen är företagens största och mest akuta utmaning och för sex av tio innovationsföretag leder den till stoppad expansion.
Kompetens är den viktigaste råvaran för fortsatt svensk konkurrenskraft. Där kompetens finns, där sker också investeringarna och utvecklas morgondagens exportsuccéer. Tjänsteproduktionen står för nästan 60 procent av förädlingsvärdet i svensk export. Det innebär att för varje vakans som inte kan tillsättas i ett tjänsteföretag förlorar Sverige konkurrenskraft, intäkter och fart i klimatomställningen.
Innovationssektorn har ett stort och återkommande behov av högkvalificerade och erfarna medarbetare. Nio av tio av Innovationsföretagens medlemmar ser kompetensförsörjning som den viktigaste strategiska prioriteringen på tre till fem års sikt. Åtta av tio av Innovationsföretagens medlemmar har svårt eller mycket svårt att rekrytera. För att stärka kompetensförsörjningen krävs åtgärder i hela utbildningskedjan. Från förskola till forskarutbildning. En STEM-satsning i grundskolan ger större valmöjligheter i livet. Ökad arbetsmarkandsrelevans och bättre utbildningskvalitet inom högre utbildning ger fler examinerade. Ett ökat utbud av korta, relevanta och flexibla kurser för yrkesverksamma stärker det livslånga lärandet och kortare tillståndstider för högkvalificerad arbetskraftsinvandring förenklar rekryteringen av nyckelkompetenser från hela världen.
Högre kvalitet i grundskola och gymnasium för en breddad rekryteringsbas Fler barn måste få förutsättningar att förverkliga sin fulla potential. Särskilt avgörande är att stärka grundskolans resultat i STEM-ämnena, Science, Technology, Engineering och Mathematics. STEM-kunskaper efterfrågas inom allt fler yrken, roller och sektorer. Samtidigt lämnar mer än var tionde elev grundskolan utan godkänt i matematik. Och på gymnasiet väljer tjejer bort tekniska programmet. Nu behövs ett nationellt helhetsgrepp.
